Svar: Klart jag kan berätta! Åh tack så mycket! :D

15 November 2009 var en ny start på ett nytt kapitel. Det var dagen då jag och Robin blev tillsammans, efter "uppehåll" om man ska kalla det så.

Hela historian började den 17 Oktober 2009 dagen före min fjorton års dag. När jag helt oväntat såg en snygg kille på en sida såkallad www.emocore.se såg en bild på "senast inloggade" på en handsome kille i en randig tröja och halvblond/halvbrunt hår. Klickade intresserat in på bilden och med mina ögon såg jag en ursnygg kille. Beslöt mig för att skriva en kommentar på en av hans bilder, det var då vi började prata med varandra.

Men det kom något ivägen för oss, han var dock på G med en annan tjej. Så jag beslöt mig för att då sluta skriva till Robin när han hastigt bytte msn namn med hennes namn på. För ville inte vara en börda eller ett störande objekt för Robin. Det tog kanske några veckor igen innan han skrev till mig. Minns än idag vad han skrev till mig.

Finis, det var det första han skrivit till mig när jag loggat in på msn. Blev varm i kroppen för jag hade gått och tänkt på den underbara killen jag helt plötsligt börjat gilla efter en dag. Under Halloween var jag i Gävle hos min syster, och det enda jag tänkte på var honom. Kunde inte släppa tankarna om honom. Men sedan efter ett tag började tankarna försvinna i dimman.

Blev kär i dunsten! I världen underbaraste kille. Jag stod honom väldigt nära, och fanns alltid där för honom för jag visste att han var i en svår tid. Gjorde allt för att få honom på humöret igen och ville bara ta tåget till Stockholm för att vara med honom. Jag fanns alltid där nära, gjort allt för honom kunde gå över vatten för min pojkvän. Ville bevisa för honom att jag var den som alltid fanns där för honom, alltid skulle ta hand om honom vad som än händer skulle jag alltid ta hand om honom. Torka hans tårar, ta hand om honom, se till att han mådde som bäst!

Vi hade ett förhållande ett bra tag, tills det blev svårt för oss. Distansförhållande tog våra krafter, men det tog mest på Robins krafter. När han inte orkade ett förhållande längre, inte på distans. Han lämnade mig, jag stod där helt förstörd. Han hade blivit tillsammans med någon annan. Kunde varken sova eller äta, hade ingen lust för något. Bara gick på min sista prao-dag, mådde som dåligt. Lill-Calle på förskolan satt och kramades med mig och fick mig att skratta lite. Senare på kvällen tog Robin kontakt med mig igen. Blev rädd/chockad så jag började nästan spy.

Han bad om förlåtelse vad han gjort och hoppades på att jag skulle förlåta honom, och det gjorde jag. Men hade fortfarande tankar om att han kanske endag skulle göra det igen. Har dom tankarna än i dag. Vi har haft våran berg-o-dalbana i vårat förhållande. Men jag älskar honom med hela mitt hjärta! Kommer alltid att älska honom. Han är den person jag verkligen inte kan leva utan. Mitt allt!